Träff den 12 november!

 

Kom ihåg!

 

Vi behöver en plan för studiecirkel till våren.

Vi träffas tisdag 12 november kl: 18.00 hos Birgitta Jonsson för att fastställa en studieplan.

 

 

Kallelse till medlemsmöte

Hejsan alla odlingsälskare!

Välkommen till träff med gänget, tisdagen den 17 september,klockan 19.00 i kvarterslokalen, kvartersmästarvägen 19.

Ja, så har hösten kommit och de som odlat i år får skörda de härliga

grönsakerna, och njuta av sin sådd - helt underbart!

Vi måste träffas och summera första sommaren tillsammans, hur tycker ni att det funkat och så vidare.

För närvarande är det 10 lediga lotter kvar. Hur kommer vi vidare?Hur får vi flera intresserade av odlingsmöjligheterna?

Ska vi gå i "Ide"? Eller ska vi fortsätta med någon form av verksamhet, under vintern? Som till exempel studiecirkel, och hur ska den utforma sig?

Vilket ämne ska vi satsa på?

Odlingskunskap, Markberedning, Kompostsortering? Växtförädling, Örtkunskap,Bänkbygge (för sittplatser), kunskap för Drivbänkar (hur odlar man i en sån?), eller något annat.

KOM MED FÖRSLAG!!

Ansökan om medel för att driva verksamheten

Gemensamt ansvar på odlingsområdet

Medlemsavgiften

Datum för vårt andra årsmöte våren 2014

Hoppas vi ses då, Storvikens Trädgårdförening/Birgitta o Lena D.

Dags att skörda

Även om det inte blev så mycket sått och planterat i år fick de som ändå hastigt slängde ner frön och potatis en liten skörd detta första år! Sommaren har varit - som somrar brukar vara - både outhärdligt het och fruktansvärt regnig. Men nu vet vi på ett ungefär förutsättningarna.

 

Vilken skön känsla att gå och hämta sin mandelpotatis, sallad, mangold och fina morötter!



Komposter på plats!

Under sommaren har två komposter byggts. Vi är laddade för att sortera rens och gräsavfall!

Medlemsmöte tisdag 9 juli

Storvikens Trädgårdsförening

Härmed kallas Du till vårt första medlemsmöte i trädgårdsföreningen

för Storviken

Tisdagen den 9:e juli, kl 19.00 i Kvarterslokalen,

Kvartersmästarvägen 19.

Vi ska tillsammans diskutera vår framtid,

samt komma fram till hur vi bäst kan lösa den ekonomiska biten,

så här i starten , tillsammans hoppas jag vi hittar en lösning, för att

kunna driva verksamheten, det Du tycker väger tyngst.

Varmt välkomna!

Styrelsen bjuder på fika.

Bygga en enkel kompostbehållare

Detta är taget ur boken "Bonniers stora bok om Din trädgård".  Eftersom trätrallen  är tryckimpregnerad fodrar man insidan med träfiberskivor eller cellplastskivor, så att kompostmaterialet inte ligger an mot det impregnerade träet. Behållaren blir då också tätare (det räcker om man lämnar springor upptill och nertill ) och isoleras mot kyla.

Rådjur

Rådjur – Motmedel

Hänga CD-skivor från trädgrenarna, sprida ut människohår och tillverka rådjursbakar av frigolit. Ja, det finns många sätt att försöka hålla rådjuren på avstånd men sanningen är den att inget utav detta är särskilt effektivt. Hungriga rådjur kommer att våga sig in i trädgården och när de upptäcker att det inte är farligt minns de detta till nästa gång, och nästa gång efter det. Det finns många som hävdar att ett stängsel runt trädgården skulle sätta stopp för rådjuren men ärligt talat är det enda som händer är att du kommer att ha en massa stängsel att laga efter att rådjuren haft sönder det. Egentligen finns det bara två riktigt effektiva sätt att hindra rådjuren från att äta upp trädgården. Det första är att breda ut kycklingnät över de växter man tycker särskilt mycket om, särskilt under den period då de knoppar. Den gröna varianten rekommenderas då den smälter in bättre i trädgården. Det andra sättet att skrämma bort rådjuren är att lura deras instinkter.

 Blodmjöl blandat med lite ammoniak och vatten blir till en otäck gröt som man sedan kan hälla ut i trädgården, doppa pinnar i och sätta upp eller helt enkelt hälla i behållare och hänga i trädgrenarna. Denna otäcka sörja luktar döda djur och får rådjuret att tro att det finns rovdjur i närheten och flyr. Detta är inget som rådjuret kommer lära sig är ofarligt för det sitter så djupt rotat i rådjurets överlevnadsinstinkter att de helt enkelt måste fly. Ett väldigt fiffigt men ändå naturligt sätt att hålla rådjur på avstånd.

 

 Hämtat från http://www.trädgårdsväxter.com/
 

 

 

Brytbönor

Odla Brytbönor

Det finns många olika sorters brytbönor att välja mellan. Vissa är lågväxande medan andra blir riktigt höga och behöver något att slingra sig kring. Brytbönor kommer i flera olika färger, men det är huvudsakligen de gröna som brukar kallas brytbönor. De gulvita brukar istället gå under namnet vaxbönor medan de brunröda kallas purpurbönor. Haricots verts är vanliga gröna brytbönor som skördats extra tidigt.

Odla brytbönor

1. I de kallare växtzonerna i Sverige brukar man förodla bönor inomhus under våren, medan man i varmare svenska växtzoner kan plantera dem direkt i trädgårdslandet. Om du odlar bönor inomhus, tänk på att de måste härdas gradvis för att klara utplanteringen. Börja flytta ut krukorna cirka två veckor innan planerad utplantering och låt dem stå ute fler och fler timmar varje dag. Plantorna kan planteras ut så snart risken för frost är över.
2. Höga brytbönor behöver någonting att klättra på i landet, till exempel en stör eller en spaljé. Man kan till exempel binda ihop några störar till en pyramid så blir bönorna ett vackert högt inslag i trädgården som inte tar särskilt stor plats.
3. Brytbönor vill stå soligt och varmt.
4. När jorden ute nåt en temperatur av minst 15 grader C kan man plantera brytbönor direkt i landet. Se till att jorden där du tänker plantera är lucker och väldränerad. Blanda ut den med stallgödsel innan plantering. Gödsel rik på kväve ska däremot undvikas.
5. Gräv tre centimeter djupa planteringsfåror kring de stöd du iordningställt.
6. Låt bönorna ligga i blöt 4-6 timmar innan plantering så de sväller upp ordentligt. Skölj av dem väl efter blötläggningen och plantera omgående. Bönor som blötlagds får inte torkas igen, då går det inte att så dem.
7. Placera bönorna i fårorna. Räkna med att bara en del av dem gror, så plantera betydligt fler bönor än vad du vill ha plantor.
8. Vattna och täck med jord.
9. I takt med att brytbönorna börjar växa till sig måste man hjälpa dem upp genom att varsamt linda dem kring stödet. Tänk på att brytbönor kan växa väldigt snabbt, om du ska åka bort någon vecka är det bra att be någon granne titta förbi och linda upp bönstjälkarna.
10. Vattna vid behov, växande brytbönor konsumerar rejäla mängder vatten.
11. Brytbönor kan med fördel skördas så tidigt som möjligt, eftersom de är väldigt goda späda. Att man skördar bönorna uppmuntrar dessutom växten att producera ännu fler bönor. Godast brukar brytbönor vara när de är under 10 cm långa

 Problem man kan stöta på när man odlar brytböna
Om man planterar brytbönor utomhus innan jorden blivit tillräckligt varm (15 grader C) kan de ruttna bort.
Om man inte vattnar tillräckligt kan bönorna bli väldigt små eller böja sig så de ser ut som ostbågar.
Bönstjälkflugan kan angripa späda brytbönsplantor, särskilt plantor som inte hunnit utveckla några riktiga blad ännu. Man kan minska risken genom att förkultivera brytbönor inomhus och plantera ut dem när den riskabla första tillväxtperioden är över. Om man vill så direkt i trädgårdslandet kan man välja sorter som gror mycket snabbt.
Från http://www.trädgårdsväxter.com/

Börjar grönska nu...

 Nu är de övre lotterna harvade en gång till och sådda med ärter! Till våren finns alltså nio nya lotter, varav sju fortfarande är lediga!

 

Lotterna i den nedre halvan börjar nu grönska med de tidigaste grönsakerna. Här är det rädisor och längre bort sallad.

 

 

Enligt Bondepraktikan om midsommardagen.

Bondepraktikan säger.

"Som väderleken är på Midsommardag blir den under följande delen av sommaren..."

Nu är det på väg!

 

 

 

Jodå, nu börjar det synas att vi odlar! Överst spricker jorden för små rädisors blad och underst är det sallad som börjar bryta jorden! Snart kan man börja rensa på allvar.



Tisdagsmöte den 18 juni

Tisdagsmöte vid odlingslotterna. Hur fortsätter vi? Hur gör vi med gräset runt lotterna?

 

Eva och Staffan gräver och sliter för att plantera de första buskarna på sin lott.

 

 

Nu finns det vatten för oss odlare. Staffan vattnar det nysatta.

 



Enligt bondepraktikan...

Enligt Bondepraktikan :

Som vädret är 4 dagar före och 4 dagar efter den 21 juni blir det fram till den 29/9.

Bondepraktikan

Fromme läsare köp mig nu.
Mycket förstånd lärer jag dig.
Bonde-Praktika är mitt namn.
Läs mig, det länder dig till gagn.
Det hela årsens lopp vill jag dig lära, Varefter du dig skall regera.

Bondepraktikan var ursprungligen ett litet häfte på tolv sidor och avhandlade till största delen de tolv juldagarnas inflytande över det kommande årets tolv månader.
Den första upplagan gavs ut i Tyskland 1508, och gällde främst jultolftens genväder, dvs. konsten att utifrån de tolv juldagarna sluta sig till vädret under de kommande tolv månaderna. Den första svenska upplagan kom 1666, och byggde till stor del på en översättning från en dansk version utgiven 1597. Den avgjort mest kända och citerade bondepraktikan är från 1875.

Kompostering

Nyttig länk om Kompostering finns här -klicka på bilden!

Angående odlingslotterna

Alla odlingslotter på den nedre halvan är nu frästa två gånger och färdiga för eget arbete och sådd!
 De övre lotterna kommer att harvas en gång till med häst och kommer att bli klara nästa år.

Allmänt om kompostering

Kompost för trädgårdsavfall

Trädgårdsavfall kan nästan alltid komposteras och på så sätt behåller man näringsämnena och får bra jordförbättringsmedel.

Till gammal god trädgårdsskötsel hörde att ta vara på både trädgårds- och hushållsavfall, för att återanvända det som växtnäring och jordförbättring.

Detta är inte mindre aktuellt idag då vi både vill övergå till en miljövänlig hantering av avfall och vill odla på ett miljövänligare sätt. Komposten är en gammal beprövad metod att ta till vara det avfall vi själva producerar.

Naturens kretslopp innebär en ständig uppbyggnad och nedbrytning av det organiska material som ingår i växter och djur. För sin tillväxt behöver växterna solljusets energi, vatten, koldioxid samt enkla salter som finns i jorden. Växterna blir föda för olika djur, som i sin tur kan bli föda för andra djur. Förr eller senare bryts material från växter och djur åter ned och återgår till energi, vatten, koldioxid och enkla salter. Energin blir som regel värme, medan vatten, koldioxid och salter åter kan utnyttjas av växterna.

Nedbrytningen kan ske genom bränning (med eld), men sker vanligen stegvis genom naturliga biologiska processer i växter och djur eller i kontakt med svampar och bakterier. När nedbrytningen sker i eller på jorden eller i kompost talar man om förmultning.

Tag vara på trädgårdsavfallet!

Den stora mängden avfall, »sopor«, är ett av det moderna samhällets stora miljöproblem. Jättelika soptippar hotar att förorena sjöar och grundvatten i århundraden framöver. Om vi bränner soporna kan vi utnyttja sopornas energiinnehåll och minska sopornas volym, men riskerar i stället miljöproblem vid förbränningen eller när askan läggs på soptipparna. En stor del av soporna från parker, trädgårdar och koloniområden består av trädgårdsavfall. Detta kan nästan alltid komposteras, så att man slipper att få med det vid sopförbränning och på soptippar. Samtidigt kan vi själva behålla näringsämnena och få bra jordförbättringsmedel.

Handelsgödsel ger växterna de salter som växterna behöver, men förbättrar inte jordens övriga egenskaper. Kompostering innebär däremot att man hushållar med jordens näringsämnen samtidigt som man höjer mullhalten. Detta gör jorden bättre för växterna och mera lättbearbetad för den som odlar. Näringsämnena i naturlig gödsel och kompost frigörs dessutom successivt, medan handelsgödsel tillför näringsämnena i mera lättlöslig form, vilket medför större risk för att de rinner bort och förorenar grundvatten och vattendrag.

Tre sätt att kompostera

Det finns tre sätt att kompostera i en trädgård. Du kan välja mellan dessa metoder eller kombinera dem allt eftersom det passar. Med alla tre sätten behåller man växtnäringsämnena och förbättrar jorden:

Ytkompostering

Du kan lägga gräsklipp och löv under buskar, kring perenner eller mellan raderna i trädgårdslandet. Ett sådant lager om 5–10 cm kompostmaterial bidrar till att hålla jorden fuktig och att hålla tillbaka ogräs.

Samtidigt gynnas maskar och andra djur i jorden, som bidrar till att jorden blir porös. Efterhand som det utspridda kompost materialet förmultnar lägger man på ytterligare kompostmaterial.

Nergrävning

Mindre mängder trädgårdsavfall kan man gräva ned direkt i jorden på 10–25 cm djup under alla tider av året då det inte är tjäle. Grövre material hackas först sönder med spaden. Blanda kompostmaterialet med jorden så går förmultningen fortare. Kaffesump och teblad är utmärkta jordförbättringsmedel som man kan gräva ned.

Förmultningen i jorden kräver syre. Därför bör man undvika att gräva ned stora mängder på samma ställe eller att gräva ned kompostmaterialet där jorden är sank eller hårt packad.

Man kan gräva ned kompostmaterial på olika ställen där man har naken jord: under buskar, mellan rader av till exempel hallonbuskar och i trädgårdslandet. När man höstgräver bör man passa på att gräva ned färskt kompostmaterial (»gröngödsling«) eller halvförmultnat material från komposthögen. Även nedgrävning gynnar daggmaskar och andra djur som gör att jorden blir porös.

Komposthög

Det vanligaste sättet att kompostera innebär att man samlar kompostmaterialet i en hög eller i en behållare. Om komposten är torr sker ingen förmultning, så då och då måste man kontrollera att komposten är fuktig och vid behov vattna.

Förmultningen kräver syre; därför ska komposten inte vara allt för kompakt. Varva gärna löv, gräsklipp, blast etc. Även tunna lager av jord, gödsel, gammal kompost eller ren träaska gynnar nedbrytningen. Om komposten är stor och förmultningen sker snabbt blir komposten varm, vilket påskyndar förmultningen.

Om allt tillgängligt kompostmaterial är näringsfattigt (halm, vissnade löv, mossa och bark) kan det behöva tillföras näringsrikt material, till exempel träaska, dolomitmjöl, algomin, ben- eller blodmjöl, naturgödsel, urin eller liknande.

En kompost bör grävas om minst en gång per år. Blanda materialet på nytt och låt de minst förmultnade yttre delarna hamna inne i den nya komposthögen. Du kan då också passa på att gräva ned en del halvförmultnat kompostmaterial i trädgårdslanden eller sprida det som ytkompost (se ovan). För att få mylla krävs som regel att komposten ligger ett till två år, även om den har hållits fuktig hela tiden.

Ogräs

Ogräsfrön och ogräsrötter kan lätt spridas via komposter. Försök därför undvika att ogräset hinner sätta frö innan det komposteras. Om man har en varm kompost gror de flesta frön som hamnar inne i den varma komposten och oskadliggörs. Frön som ligger i den yttre svala delen överlever och gror lätt senare när material från komposten sprids på odlingsland och rabatter.

Rötter av kvickrot, maskros, kers och andra rot-ogräs kan också spridas via komposteringen, fast även de dör inne i en ordentligt varm kompost. Det är därför ofta bäst att låta ogräs rötterna torka i solen så att de är ordentligt döda innan de komposteras.

Skadegörare

Vi kommer aldrig ifrån att det finns bladlöss, svampar och andra skadegörare i våra trädgårdar. De flesta skadegörare dör om de grävs ned eller om de hamnar inne i komposten (särskilt om denna är ordentligt varm). Frukter med Monilia (fruktmögel) bör grävas ned ordentligt – där man normalt inte gräver – eller kastas i soptunnan. Detta gäller även andra växtdelar som är kraftigt angripna av svampsjukdomar, till exempel vid kraftiga angrepp av bladfallsjuka på bärbuskar.

Vissa sjukdomar – potatiskräfta och potatiscystnematod, klumprotsjuka på kål, – är mycket smittsamma och kan leva kvar länge i jorden. Kompostera därför aldrig jord eller växtrester som kan vara smittade!

Råttor, möss och sorkar

Tänk på att till exempel potatis, äpplen och morötter som har hamnat i komposten kan locka till sig råttor, möss och sorkar. Det är därför särskilt lämpligt att hacka sönder och gräva ned sådant kompostmaterial.

Det är ofta förbjudet att kompostera matavfall inom tätbebyggt område utan särskilda, godkända behållare. Ta reda på vad som gäller i din kommun.

Igelkottar och andra nyttiga djur

Igelkottar, grodor och paddor äter till exempel sniglar. Vissa arter av jordlöpare äter också skadegörare, liksom även tvestjärtarna. Humlor hjälper till med pollineringen av till exempel bärbuskarna. Spara en ordentlig lövhög för igelkotten att övervintra i eller att ha ungar i på våren! En komposthög eller ytkompostering gynnar även jordlöpare, humlor och andra nyttiga smådjur – men tyvärr också sniglar0

Kompostkvarn

En kompostkvarn mal eller skär sönder kvistar, smala grenar och blast. Man får ett poröst kompostmaterial lämpligt att ytkompostera, blanda med trädgårdsjorden eller varva med annat material i komposthögen.

Kompostbehållare

I varmkompost (året-runt-kompost) är temperaturen så hög året runt att ogräsfrön dör och nedbrytningsprocessen går fort. I varmkomposten kan man kompostera allt, även animaliskt avfall som till exempel rester från söndagssteken eller fiskgrytan.

Text: Göran Svanfeldt

I samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård

Bygga kompost 2

Bygg din egen varmkompost

Kompostbehållaren ska vara

• Skadedjurssäker, så att möss och fåglar inte kommer åt innehållet, glipor och hål får inte vara större än 5 mm. Väggarna i kompostbehållaren ska vara täta och gnagsäkra samt ha en platta eller ett finmaskigt nät i botten. Behållaren ska vara ventilerad men ha ett tätslutande lock.
• Ventilerad, så att komposten inte börjar lukta illa. Förse eventuella ventilationshål på sidor eller i botten med finmaskigt nät.
• Isolerad, så sker nedbrytningen snabbare.
• Tillräcklig dimensionerad. Det betyder att det ska finnas utrymme för den mängd köksavfall och strö som ska tillföras under hela året, även om komposten fryser. En isolerad kompost bör ha en volym på 250-400 liter.
• Komposteringen ska skötas på ett sådant sätt att olägenhet för omgivningen inte uppstår.
• Kompostering av hushållsavfall måste anmälas till kommunen.

Materialval

Vanligast är trä, men även lekablock, plasttunnor, betongringar med mera kan användas.

Kompost av trä

• Använd inte tryckimpregnerat virke, utan impregnera gärna själv med till exempel Roslagsmahogny (en del trätjära, en del linolja och en del terpentin). Välj ett så tätvuxet trä som möjligt. Använd gärna lärkträ som har naturlig impregnering.
• Flera fack är att föredra, då kan innehållet i ett fack eftermogna, medan man fyller det andra. Bygger man en tredelad så kan man dessutom ha strö i den tredje. Facken ska ha lock.
• Botten bör vara genomsläpplig för lakvatten och mask.
• Ståltrådsnät är bra, max 5 mm avstånd på maskorna.

Isolering

I en isolerad kompost sker nedbrytningen snabbare. Isolering på insidan av behållaren, bör göras med material som tål fukt och inte sönderfaller vid omrörning. Alternativt kan konstruktionen bli skyddskåpa för till exempel tunnor med max 5 mm stora hål i botten, som ställs i facken, där sedan utrymmet som uppstår emellan fylls med löv, halm eller kutterspån som isolering. Behållaren kan också isoleras med med 5 cm tjock cellplast. Cellplast kan du köpa i välsorterade varuhus och byggmarknader.

Dimensionering

Volymen på komposten ska vara anpassad efter behovet. En uppskattning är cirka 50-75 liter avfall per person och år. En isolerad kompost bör ha en volym på minst 250 liter.
Komposten kan vara delad på två enheter vilket möjliggör växelvis kompostering. En enhet fylls på och den andra ligger och mognar. Mellanväggen behöver inte förses med isolering.
Du som ägare av komposten är ansvarig för att behållaren är tillräckligt stor så att en tillfredställande kompostering av allt nedbrytbart hushållsavfall kan ske.

Tips på böcker om kompostering

• Jord och kompost, ICA, 2000. Författare Harald T Kratschme
• Att lyckas med komposten, Brevskolan, 1992. Författare Karin Persson
• Kompostboken, LT:s förlag, 1994. Författare Gustaf Alm m fl
• Lottas nya kompostråd, Bra Miljö AB, 1994. Författare Lotta Lanne

Vad är komposterbart hushållsavfall? (gäller ej trädgårdskompost)

• Skal och rester från frukter, rotfrukter och grönsaker.
• Bröd.
• Kaffe- och tesump (filterpapper och tepåsar kan läggas med i komposten).
• Fisk, kyckling och kött (ej större köttben).
• Äggskal (tar lång tid).
• Ogräs (vissnat, som inte gått i frö).
• Gräsklipp (färskt och blandat med andra material, inte för mycket åt gången).
• Snittblommor, krukväxter och blomjord (dela eventuella jordklumpar).
• Hushållspapper i små mängder (förutsatt att de inte sugit upp skadliga ämnen).
• Tidningsuppslag eller papperspåse som använts i botten på komposthinken.
• Träflis och sågspån (ej rötskyddsbehandlat trä) i liten mängd.

Detta kan inte komposteras

• Plast, glas och metall.
• Batterier, mediciner, målarfärg och annat miljöfarligt avfall.
• Papper som är överdraget med vax, plast med mera.
• Papper i stor mängd.
• Cigarettfimpar (innehåller tungmetaller).
• Dammsugarpåsar och städdamm.
• Blöjor.
• Aska och kalk (komposten blir för alkalisk och mikrobernas verksamhet förhindras).
• Större benrester.

Hämtat från Kungälv Kommuns hemsida

Kompostbygge 1

Ett förslag på Kompostbygge!

http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/article.aspx?id=4991

Växelbruk i köksträdgården

Växelbruk i köksträdgården

Växelbruk innebär att växterna skiftar plats varje år i en viss ordningsföljd. Detta gör man för att inte trötta ut jorden dvs näringsbrist uppstår och för att minska risken av jordbundna smittkällor som förstör plantor. Odlar man samma gröda år efter år på samma plats minskar avkastningen successivt och grödan drabbas allt oftare av sjukdomar.

Ordningsföljd: Växling sker i en viss ordningsföljd för att uppnå bästa resultat. Man talar om en grödas växtföljds- eller förfruktseffekter på efterkommande grödor med avseende på näring, mullhalt, växtförmåga, skadedjur och sjukdomar.

Historik: Den tidigaste formen av jordbruk var svedjebruket. Man brände skogen, odlade i några år och flyttade sedan till ny plats när jorden gav dålig skörd. På 1000-talet infördes "träda" i växtföljden, dvs marken fick vila några år. "Koppelbruk" praktiserades i början av 1700-talet vilket innebar 3-4 års stråsäd följt av flerårig vall (-växter). Så småningom kom man på att man kunde förbättra avkastningen om man växlade till klöver eller andra kvävebildande växter ett år, vilket också gav boskapen ökad fodertillgång. Redan på 1500-talet förekom en viss form av växelbruk i Nederländerna, men det var inte förrän på 1800-talet som växelbruk blev självklar i Sverige. Växelbruket kom av sig på 1950-talet när man införde den så kallade fria växtföljden med kemikalier och konstgödsel i stället för växtföljd. Dessbättre har den gamla miljövänliga metoden åter tagits i bruk.

Odlingsprincip: Man kan välja mellan fyraårig eller sexårig växtföljd. Antingen odlar man en grödtyp per år men för hobbyodlaren handlar det om att dela upp landet i 4 eller 6 delar med gångar eller avdelare t.ex. plankor mellan bäddarna. Växterna grupperas i första hand utifrån deras näringsbehov vilket gör gödsling enklare, men också tillsammans i familjetillhörighet för att de ofta drabbas av samma sjukdomar. Som alltid finns det undantag från reglerna. Vad som här sagts gäller ettåriga växter. Fleråriga som gräslök, smultron, jordgubbar odlar man separat eller på gammaldags vis runt kanterna på kökslandet.

FYRAÅRIG VÄXTFÖLJD
Grupperna flyttas ett steg vart år. Skifte 1 efterträds av 2:an osv. Byt gärna platserna inom gruppen vart fjärde år (om du kommer ihåg tidigare placering), det är ännu bättre.
Skifte 1: Näringsgivande växter
Ärter, bönor och andra baljväxter. De kan behöva litet näringstillskott i början av säsongen.
Även s.k. gröngödslingsväxter (se Gröngödsling) hör hit t.ex. rödklöver.
När man skördat arbetar man ner plantan i jorden vilket ger näringsrikt organiskt material åt skifte 2.
Skifte 2: Näringsslukare
Kolväxter, selleri, gurka, squash, pumpa, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.
Vitlök och purjo odlas inte tillsammans med annan lök i skifte 3 för att de är så näringskrävande.
Skifte 3: Måttligt näringsbehov
Rotfrukter, sallat, lök, persilja, dill. Undvik att sätta löken på purjo- och vitlökens tidigare plats.
Dessa växter behöver begränsat med näring och kan må dåligt om de får för mycket.
Skifte 4: Litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Näring behöver inte tillföras.
Även baljväxter kan ingå. Bondbönor bland potatisen brukar ge bra resultat.

 SEXÅRIG VÄXTFÖLJD

Yrkesodlare tillämpar sexårig odlingsföljd vilket är allra bäst. På två av sex skiften odlar man växter som gödslar jorden.

Växelbruk är en miljövänlig och kostnadsbesparande metod som rekommenderas alla fritidsodlare. Det kan vara svårt att få till en fungerande växtföljd i ett litet trädgårdsland. Då kan man årsvis hoppa över att odla viss art ett eller två år.

Allt klart för det egna jordbrukandet!

Idag har vi fått en stolpe för bevattningen. Kranen finns på plats och vatten får vi förhoppningsvis nästa vecka!

Alla de bokade odlingslotterna har nu frästs två gånger och allt är klart för eget arbete på respektive lott!

Mycket nöje!

Odla Rädisor

För den som vill odla rädisor finns det verkligen en lång rad olika sorter att välja mellan som varierar vad gäller färg, form, smak och tillväxthastighet. När det gäller färg är det flesta rädisor vita inuti och röda ceriseröda utanpå, ibland med vit spets, men det finns även rosa, violetta, gröna och helvita sorter. Formen är rund eller cylindrisk. Om man vill ha en sort som är klar att skörda ungefär en månad efter sådd kan man till exempel välja den cylindriska ’French breakfast’ eller den helrunda ’Juwasprint’. För den som är ute efter en sen sort finns bland annat den jättelika ’Minowase April Cross’ som kan bli 40 cm lång och skördas tidigast två månader efter sådd. Normalt sett har snabbväxande sorter som skördas tidigt en mildare smak än de långsamt växande sorterna.

Eftersom vissa rädisor kan skördas redan efter 25-30 dagar är det vanligt att man planterar rädisor tillsammans med mer tidskrävande växter, t ex palsternacka och morot. Rädisorna blir då redo att skördas ungefär samtidigt som det är dags att börja gallra de långsamma plantorna. På så sätt kan man utnyttja grönsakslandet till fullo.

Odla rädisa

1. Rädisor kan sås tidigt på våren, så snart jorden blivit varm nog att bearbetas igen efter vintern. Om man vill ha kontinuerlig skörd behöver man så nya frön regelbundet. Man kan också välja sorter med olika tillväxttakt. De sena sorterna ska inte sås förrän det blir högsommar.
2. Rädisan vill ha näringsrik jord. Blanda gärna ut jorden med sand, kompost och välförmultnad stallgödsel ned till 30 cm djup innan plantering. (Om du vill plantera rädisa ihop med andra växter måste givetvis de övriga växternas krav på jordmån också tas i beaktande.)
3. Rädisan vill ha en växtplats där den får full sol.
4. Så fröna direkt på friland i 2 cm djupa fåror. Täck över med jord. Lämna minst 10 cm mellan varje fåra. Om du vill odla någon av de stora sorterna behöver du ge dem mer utrymme.
5. Under torra somrar är det viktigt att vattna ordentligt, annars blir rädisan träig och besk.
6. När de första riktiga bladen har kommit är det dags att gallra rädisorna. Exakt hur nära de bör stå varandra beror huvudsakligen på sort, det varierar från 3 till 10 cm.
7. Skördetiden beror på vilken sort man valt att odla, vissa är klara inom en månad medan andra behöver över två månader på sig för att bli redo för skörd.
8. Sena rädisor kan stå kvar under hösten och vintern om man täcker över dem med halm. På så sätt kan man skörda dem efter behov istället för att försöka lagra dem inomhus.

Problem man kan stöta på när man odlar rädisor

Precis som många andra korsblommiga växter kan rädisan få problem med jordloppor. Jordlopporna är inte släkt med de vanliga lopporna utan är små skalbaggar tillhörandes släktet Psylliodes i familjen Chrysomelidae (bladbaggar). Jordloppor blir 2-4 mm stora och den vuxna insekten orsakar runda hål på rädisans blad, samtidigt som dess larver gör gångar mellan bladets över- och undersida.

Kålväxter är inte de enda som kan drabbas av kålflugans larver, rädisan kan också råka illa ut. Kålflugan är en 1-2 mm stor insekt med vita vingar. Ibland kan man se hela moln av flugor lätta från rädisorna när man börjar störa dem i trädgårdslandet. De vitgröna ovala nymferna sitter fast på undersidan av rädisbladen.

Om dräneringen i jorden inte är tillräckligt bra kan rädisan drabbas av röta.

Från http://www.trädgårdsväxter.com/

Odling av morötter

Odla dina egna morötter – Sådd

Morötter växer i de flesta jordar med ett pH-värde över 6,0 men trivs bäst i en djup sandjord. Om man dessutom tar bort stenar och eventuella klumpar kommer morötterna bli raka och jämna. Stallgödsel bör arbetas ner i jorden på hösten så att den är förberedd när det är dags att så fröna på våren. Morotsfrön går att så direkt efter att tjälen släppt ur marken men säkrast är att vänta ett litet tag. För att skynda på groningen något kan man lägga fröna i vatten över ett dygn innan man sår dem. Morotsfrön sår man 1 cm ner i marken och 4 cm ifrån varandra i en rad, raderna lägger man vanligtvis runt 30 cm ifrån varandra. Om man sedan kupar jorden över fröna undviker man gröna nackar på morötterna när det är dags att dra upp dem ur jorden. Det är inte farligt med en grön nacke men det ser inte så aptitligt ut och det är verkligen synd att slänga en bit av moroten bara för att man glömt täcka över dem med lite jord.

Odla dina egna morötter – Skötsel

Morötter kräver minimal skötsel efter att fröna har hamnat i marken. Att rensa marken på ogräs, luckra upp jorden vid behov och gallra bort svagare morötter för att ge plats åt kraftigare är allt man behöver göra. Vattna bör man endast göra vid behov men om man vill slippa spruckna rötter helt ser man till att morötterna får vatten regelbundet. Utöver detta sköter morötterna sig själva och ger en gott om tid att sköta om annat i trädgården. För någon med en trädgård finns ju alltid annat att stå i, eller hur?

Odla dina egna morötter – Sjukdomar

Det finns sjukdomar som kan drabba moroten men allvarligast är nog morotsflugan vars larver äter på och förstör roten utan att det märks på blasten. Att dra upp en fullkomligt förstörd rot efter en hel sommar är verkligen tråkigt och ökar risken att hela morotsodlingen är drabbad. För att undvika sjukdomar bör man rotera planteringsplatserna från säsong till säsong och täcka odlingen med finmaskigt nät så att morotsflugan inte når morötterna. Det är rekommenderat att odla morötter tillsammans med tomater då dessa plantor samarbetar bra med varandra för att hålla sjukdomar och skadeinsekter borta.

 

Hämtat från http://www.trädgårdsväxter.com/odla/morot.php

 

Jordfräsning av odlingslotterna

Ikväll började vi på allvar med att fräsa upp våra odlingslotter. Här är det vice ordföranden som koncentrerat styr jordfräsen. Som vanligt blev det en hel del prat om våra planer för framtiden och vad som ska ställas i ordning.
 Efter det blev det kaffe i kvarterslokalen.

Moroten

Morot är en populär rotfrukt och gammal som kulturväxt.  Den finns inte vildväxande utan har uppstått i kultur, förmodligen i Afghanistan. Den är en tvåårig ört som kan bli nästan en meter hög och blommar i juli-augusti med vita blommor under andra året och hela plantan dör efter frösättningen. Morötter odlas normalt som ettåriga, med skörd samma år som sådden. Därför är det många som inte tänker på att den är tvåårig.

 Morötter är vanligen orangefärgade, men de finns även som vita, gula, röda, blå och lila varianter. Morötterna kan vara koniska, cylindriska eller runda (karottmorötter). Den orange färgen kommer av ämnet karoten som kan leda till att huden får en gulaktig färg om man äter morot. Detta skyddar också huden mot stark sol. Morötter innehåller relativt mycket betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin.

Morötter kan odlas över hela världen, men är bäst anpassad till att odlas mest i områden med tempererat klimat. Mest morötter odlas i Kina, Ryssland och USA och i Europa.  I Sverige kan morötter odlas i hela landet.

 

Vår kära potatis!

 Bilden från Potatisakademins hemsida

Visste du att det finns en "Potatisakademi"? Där kan du få en massa trevlig information om potatis!
På hemsidan Svensk Potatis kan du också läsa om vår älskade knöl!

Två intressanta länkar:

Potatisakademin   

 

Svensk potatis

Gödsla med Nässelvatten

Nässlor, Urtica dioica.

Nässelvatten

Publicerad: 2002-01-31

Nässelvatten är ett av de allra bästa gödselmedel man själv kan tillverka. Det är utmärkt att använda som bladgödsel för snabb effekt, eller som allmänt stärkande medel och tillskottsgödsel för växterna.

Vill man blanda till nässelvatten är det bara att samla in nässlor, vilka det aldrig brukar vara brist på och lägga dem i en spann. Sedan häller man över vatten så att det täcker och låter det stå några dagar innan man börjar använda det. Vill man att nässelvattnet ska bli fort färdigt kan man sönderdela nässlorna genom krossning eller med en häcksax. Nässlor är emellertid inte särskilt trevliga att handskas med och även om man använder hela nässlor så bryts de snabbt ned. Efter ett par veckor återstår bara stjälkarna och de passar bra på komposten. Det luktar ordentligt illa när bladen bryts ner, men stanken kan minskas om man rör i blandningen då och då. Det brukar bli lagom starkt om man späder ut det med tio delar vatten. Man kan även samla in nässlor och låta dem torka, för senare användning. När nässlorna torkat kan man smula dem så är det lätt att förvara. Sen när man behöver gödselvatten blandar man bara de smulade nässlorna med vatten och låter det dra ett par dagar. Om man vill att det ska gå snabbare kan man använda hett vatten, som man kokt. Varmt vatten ur kranen bör man aldrig använda då det löser ut ämnen i ledningarna som är hämmande för tillväxten. Bästa tiden för vattning på bladen är en dag när det är fuktigt ute. Om man använder nässelvatten som tillskottsgödsel på marken spelar det inte så stor roll när man vattnar ut det, även om det är en fördel att göra det på morgonen. Det kan även vara bra att ge nyplanterade växter lite tillskottsnäring. Man bör dock vara försiktig med hur mycket och hur ofta man vattnar med gödselvatten. Växterna kan inte själva avgöra hur mycket näring de tar upp när man använder gödning löst i vatten. Om växterna får för mycket näring, speciellt kväve, försämras kvalitén och hållbarheten. Nässelvatten innehåller stora mängder nedbrytande bakterier, vilket verkar ha en positiv effekt på marklivet. Om man använder täckmaterial på marken, så som gräs eller dylikt, verkar effekten bli extra stor. Förmodligen påskyndas nedbrytningen av täckmaterialet med hjälp av bakterierna från nässelvattnet. Från Odla.nu. Din trädgård på nätet.

Det första grovarbetet inleds

Lena K. och Majliss jobbar på och där borta kommer Birgitta.

Nu var det dags för det stora röjningsarbetet! Odlingsglada medlemmar möttes med kratta, spade och skottkärra för att frakta bort grästorvor, stenar och ogräs.
Det här kommer att ta tid!

Plöjning av odlingslotterna

Den 18 maj kom de här vänliga bjässarna till oss i Brunflo Trädgårdsförening! Eftersom miljötänkande så långt det är möjligt är tänkt att vara ett honnörsord i föreningen kom två stycken medlemmar från föreningen Nordsvenska Hästen och lade grunden till odlingslotterna.

Det är inte så ofta man ser hästar i arbete numera så intresset var stort och grannar och förbipasserande passade på att ta kort.

Nu drar vi igång!

Tisdagen den 14:e maj samlades vi i Kvarterslokalen i Storviken. Vi hälsades välkomna av Birgitta Jonsson och från Östersunds kommun fanns Kerstin Blomqvist på plats för att informera om grävning av vattenledning och nyttjanderätten av marken. Vi inspekterade det blivande odlingsområdet på plats. Andreas Nilsson från föreningen Nordsvenska Hästen informerade om plöjning och harvning av marken. Namnet på vår förening kommer att bli Storvikens Trädgårdsförening.
Efter kaffe och nybakat rivstartade vi med ett Konstituerande Styrelsemöte och en styrelse utsågs.
Nu är vi på väg rakt in i sommarens odlingsfrosseri!