Växelbruk i köksträdgården

Växelbruk i köksträdgården

Växelbruk innebär att växterna skiftar plats varje år i en viss ordningsföljd. Detta gör man för att inte trötta ut jorden dvs näringsbrist uppstår och för att minska risken av jordbundna smittkällor som förstör plantor. Odlar man samma gröda år efter år på samma plats minskar avkastningen successivt och grödan drabbas allt oftare av sjukdomar.

Ordningsföljd: Växling sker i en viss ordningsföljd för att uppnå bästa resultat. Man talar om en grödas växtföljds- eller förfruktseffekter på efterkommande grödor med avseende på näring, mullhalt, växtförmåga, skadedjur och sjukdomar.

Historik: Den tidigaste formen av jordbruk var svedjebruket. Man brände skogen, odlade i några år och flyttade sedan till ny plats när jorden gav dålig skörd. På 1000-talet infördes "träda" i växtföljden, dvs marken fick vila några år. "Koppelbruk" praktiserades i början av 1700-talet vilket innebar 3-4 års stråsäd följt av flerårig vall (-växter). Så småningom kom man på att man kunde förbättra avkastningen om man växlade till klöver eller andra kvävebildande växter ett år, vilket också gav boskapen ökad fodertillgång. Redan på 1500-talet förekom en viss form av växelbruk i Nederländerna, men det var inte förrän på 1800-talet som växelbruk blev självklar i Sverige. Växelbruket kom av sig på 1950-talet när man införde den så kallade fria växtföljden med kemikalier och konstgödsel i stället för växtföljd. Dessbättre har den gamla miljövänliga metoden åter tagits i bruk.

Odlingsprincip: Man kan välja mellan fyraårig eller sexårig växtföljd. Antingen odlar man en grödtyp per år men för hobbyodlaren handlar det om att dela upp landet i 4 eller 6 delar med gångar eller avdelare t.ex. plankor mellan bäddarna. Växterna grupperas i första hand utifrån deras näringsbehov vilket gör gödsling enklare, men också tillsammans i familjetillhörighet för att de ofta drabbas av samma sjukdomar. Som alltid finns det undantag från reglerna. Vad som här sagts gäller ettåriga växter. Fleråriga som gräslök, smultron, jordgubbar odlar man separat eller på gammaldags vis runt kanterna på kökslandet.

FYRAÅRIG VÄXTFÖLJD
Grupperna flyttas ett steg vart år. Skifte 1 efterträds av 2:an osv. Byt gärna platserna inom gruppen vart fjärde år (om du kommer ihåg tidigare placering), det är ännu bättre.
Skifte 1: Näringsgivande växter
Ärter, bönor och andra baljväxter. De kan behöva litet näringstillskott i början av säsongen.
Även s.k. gröngödslingsväxter (se Gröngödsling) hör hit t.ex. rödklöver.
När man skördat arbetar man ner plantan i jorden vilket ger näringsrikt organiskt material åt skifte 2.
Skifte 2: Näringsslukare
Kolväxter, selleri, gurka, squash, pumpa, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.
Vitlök och purjo odlas inte tillsammans med annan lök i skifte 3 för att de är så näringskrävande.
Skifte 3: Måttligt näringsbehov
Rotfrukter, sallat, lök, persilja, dill. Undvik att sätta löken på purjo- och vitlökens tidigare plats.
Dessa växter behöver begränsat med näring och kan må dåligt om de får för mycket.
Skifte 4: Litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Näring behöver inte tillföras.
Även baljväxter kan ingå. Bondbönor bland potatisen brukar ge bra resultat.

 SEXÅRIG VÄXTFÖLJD

Yrkesodlare tillämpar sexårig odlingsföljd vilket är allra bäst. På två av sex skiften odlar man växter som gödslar jorden.

Växelbruk är en miljövänlig och kostnadsbesparande metod som rekommenderas alla fritidsodlare. Det kan vara svårt att få till en fungerande växtföljd i ett litet trädgårdsland. Då kan man årsvis hoppa över att odla viss art ett eller två år.